Sammanfattning och länkar – Aktuella utredningar, rapporter och skrivelser inom samhällssäkerhet, cyber och civilt försvar

På denna sida har vi sammanfattat varje avsnitt och lagt till länkar för mer information.
Utredningarna är av betydelse för hur marknaden utvecklas och föreningen avser därför att aktivt bevaka och följa arbetet.

Utredningar med avrapportering efter mars 2020

En ny myndighet för psykologiskt försvar

Publicerad 16 augusti 2018
Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2019.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2020.

Utredaren ska bland annat analysera och lämna förslag på:

  • vilka uppgifter som den nya myndigheten ska ansvara för
  • hur verksamheten ska vara utformad för att kunna utföras i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig
  • hur myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och andra aktörer som bedöms ha eller bör ha uppgifter inom det psykologiska försvaret
  • myndighetens resursbehov
  • ledningsform för myndigheten
  • finansiering av myndigheten
  • nödvändiga författningar och författningsändringar.

Dir. 2018:80


Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar

Publicerad 16 augusti 2018
Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020. Förlängt tid till 31 mars 2021

Utredaren ska bland annat analysera och lämna förslag på en struktur med statliga myndigheter indelade i sektorer och sektorsansvariga myndigheter

  • analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur dessa områden ska ledas
  • analysera och lämna förslag på en förtydligad ledningsförmåga för kommuner och landsting
  • analysera och lämna förslag på hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) roll att verka för samordning kan utvecklas
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

Förslagen ska utgå från Försvarsberedningens rapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.

Ansvarig utredare: Barbro Holmberg

Dir. 2018:79


Cybersäkerhet – genomförandet av cybersäkerhetsakten och vissa åtgärder till skydd för säkerhetskänslig verksamhet

Dir. 2019:73
Publicerad 01 november 2019
Utredningen ska föreslå de anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser som cybersäkerhetsakten ger anledning till. Syftet är att säkerställa att den kompletterande nationella reglering som behövs finns på plats när hela förordningen börjar tillämpas den 28 juni 2021. Utredaren ska också överväga om det finns anledning att införa ytterligare krav för att skydda verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Peter Hultqvist, utsåg den 30 januari 2020 Nils Cederstierna till regeringens särskilda utredare för utredningen.

Uppdraget ska i den del som avser anpassningar med anledning av EU-förordningen redovisas senast den 1 juni 2020. I den del som avser regler för verksamheter som är av betydelse för Sveriges säkerhet ska uppdraget redovisas senast den 1 mars 2021.

https://www.regeringen.se/4ada4e/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/direktiv/direktiv-cybersakerhet–genomforandet-av-cybersakerhetsakten-och-vissa-atgarder-till-skydd-for-sakerhetskanslig-verksamhet.pdf


Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap

Dir. 2018:77
Publicerad 13 augusti 2018
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.
Tilläggsdirektiv Dir 2019:83, 15 november 2019
Förlängd tid till den 30 september 2021. Delredovisning ska lämnas senast den 1 april 2020.

En särskild utredare ska se över hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Utredaren ska också lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera sådana händelser bör utvecklas på lång sikt.

Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap dir.2018:77 (pdf 349 kB)


Direktinvesteringsutredningen.

Publicerad 22 augusti 2019
Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 2 november 2021.

Utredningen ska lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning. Sten Heckscher är utsedd att leda utredningen

dir. 2019:50

https://www.regeringen.se/4adadf/contentassets/62a15f4410db4b0aab960ad0210c439a/ett-system-for-granskning-av-utlandska-direktinvesteringar-inom-skyddsvarda-omraden-dir.-2019-50.pdf

Delbetänkandet Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (SOU 2020:11). Mars 2020
https://www.regeringen.se/49336a/contentassets/770db2b3490449f6ac3383b7252af2a8/kompletterande-bestammelser-till-eus-forordning-om-utlandska-direktinvesteringar-sou-2020-11.pdf

Avrapporterade tom. mars 2020

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster – ”NIS-direktivet”

Publicerad 15 februari 2018
Nätverk och informationssystem spelar en allt viktigare roll i samhället. Deras tillförlitlighet och säkerhet är grundläggande för ekonomisk och samhällelig verksamhet och den inre marknadens funktion.

Europaparlamentet och rådet antog därför 2016 ett direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom hela EU, det s.k. NIS-direktivet. I syfte att genomföra NIS-direktivet i svensk rätt föreslår regeringen en ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (pdf 1 MB)


Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet,

skr. 2016/17:213, bilaga: Uppdatering om genomförandet av Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Publicerad 16 juli 2018
För att öka samverkan mellan samhällets olika aktörer, och därmed den samlade effektiviteten i genomförandet av den Nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213), har regeringen beslutat om en komplettering av strategin i form av en bilaga. Syftet med kompletteringen är att utveckla och tydliggöra ansvar och roller för genomförandet av strategin i en styrningsram. Kompletteringen innehåller vidare ett avsnitt om hur NIS-direktivet genomförts i svensk rätt. Slutligen innehåller kompletteringen en översikt över regeringens pågående aktiviteter för att genomföra strategin.

I samband med detta uppdrar regeringen åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att ta fram en samlad handlingsplan för dessa myndigheters arbete utifrån målen i Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213). Handlingsplanen ska omfatta åren 2019–2022. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vara sammanhållande för arbetet med handlingsplanen.

Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet, Skr. 2016/17:213, bilaga: Uppdatering om genomförandet av Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (pdf 1 MB)


Delrapport över genomförandet av Nationella säkerhetsstrategin 2018

Publicerad 14 januari 2019
Rapporten är en sammanfattning av regeringens arbete under 2018 för att genomföra Sveriges nationella säkerhetsstrategi. Rapporten ger en övergripande redovisning av vad som gjorts på olika områden för att möta utvecklingen på säkerhetsområdet. En uppföljande rapport gjordes även under 2017. https://www.regeringen.se/48e7f6/contentassets/a07df8bc50344eeba1be0e8ea7cf78fe/delrapport-over-genomforandet-av-nationella-sakerhetsstategin-2018-webbversion.pdf


Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025

Publicerad 14 maj 2019
Försvarsberedningen lämnar i sin slutrapport förslag om inriktningen av säkerhetspolitiken och utvecklingen av det militära försvaret 2021-2025.

Försvarsberedningen redovisar i slutrapporten en bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen samt konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. De förslag som Försvarsberedningen redovisar i denna slutrapport och de förslag som redovisas i delrapporten Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det
civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66) ska ses som en helhet.

Ds 2019:8 Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025 (pdf 1 MB)


Förstudie om en robust personalförsörjning av civilt försvar

Publicerad: 3 juni 2019
En strategisk fråga för totalförsvarets samlade förmåga är tillgången till personal. Utan personal kan varken verksamhet inom det militära eller civila försvaret bedrivas.

Annika Nordgren Christensen har på MSB:s uppdrag gjort en förstudie om utvecklingen av en robust personalförsörjning i det civila försvaret. Rapporten ger förslag på tre möjliga personalförsörjningsmodeller med utgångspunkt i en diskussion om civilplikt och frivillighet.

https://www.msb.se/contentassets/cc6a3f4f1f674fb4b5b8184befb47c6f/forstudie-om-en-robust-personalforsorjning-av-civilt-forsvar.pdf


Utredning föreslår förbättrat skydd för totalförsvaret

Slutbetänkande publicerad 04 juni 2019
Den parlamentariska kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet överlämnade den 4 juni sitt slutbetänkande Förbättrat skydd för totalförsvaret, SOU 2019:34, till försvarsminister Peter Hultqvist. Kommittén föreslår bland annat ett statligt kontrollsystem för överlåtelser och upplåtelser av egendom av väsentligt intresse för totalförsvaret.

Till uppdraget har också hört att överväga möjligheter till statlig förköpsrätt av viss fast egendom samt att bedöma om det behövs åtgärder för att åstadkomma ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur, såsom hamnar, flygplatser, energianläggningar och förmedlingsstationer för telekommunikation.

Kommitténs ordförande har varit Margareta Bergström.
Kommittén föreslår bland annat:

  • En ny lag om ett statligt kontrollsystem med möjlighet att villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av viss egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret.
  • En lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet.
  • Ett utökat uppdrag för länsstyrelser att bevaka totalförsvarets intressen i den fysiska planeringsprocessen.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201934/


Remiss av promemorian Kompletterande förslag till betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst

Publicerad 28 maj 2019, Uppdaterad 20 juni 2019
Denna remiss kompletterar remissen den 5 mars 2019 av betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (2018:92) på det sätt som framgår av promemorian. När det gäller vissa av förslagen i betänkandet föreslås i promemorian ett tidigare ikraftträdande. De remissinstanser som har fått betänkandet på remiss får också denna promemoria på remiss. Remissvaren när det gäller denna promemoria ska ha kommit in till
Infrastrukturdepartementet senast den 14 juni 2019.
(SOU 2018:92) Diarienummer: I2019/00075/D


Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att analysera och föreslå åtgärder för att stödja kommunernas inrättande av räddningsvärn

Publicerad 17 juni 2019
Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2019 till Regeringskansliet JUS.
Redovisat 28 november 2019. https://rib.msb.se/filer/pdf/28967.pdf

En utgångspunkt för åtgärdsförslagen som lämnas är att de ska kunna finansieras inom befintliga ekonomiska ramar för statliga myndigheter. Åtgärdsförslagen får heller inte innebära några nya ålägganden för kommunerna som innebär ökade kostnader.

MSB ska under genomförandet av uppdraget fortlöpande informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet).
Diarienummer: Ju2019/02206/SSK


Uppdrag att ta fram ett förslag till riskanalys avseende nationell 5Ginfrastruktur i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät

Publicerad 09 maj 2019
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) senast den 30 juni 2019
Regeringen uppdrar åt Post- och telestyrelsen (PTS) att ta fram ett förslag till riskanalys avseende nationell 5G-infrastruktur i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät från den 26 mars 2019.

Uppdrag att ta fram ett förslag till riskanalys avseende nationell 5Ginfrastruktur i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät (pdf 144 kB)


Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmaterielDir.2018:64

Publicerad 10 juli 2018
Avrapporterad 1 dec 2019

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret. Utredaren ska vidare föreslå åtgärder för försörjningstrygghet i försvarsmaterielförsörjningen.
Utredaren ska bl.a.

  • lämna förslag på åtgärder för samverkansformer och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer i syfte att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst i krig,
  • lämna förslag på åtgärder för att stärka den försvarsmaterielrelaterade försörjningstryggheten, även över en längre tid och under olika förhållanden.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2019.

Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel (pdf 609 kB)


Regeringen inleder arbetet med att inrätta nationellt cybersäkerhetscenter

Publicerad 27 september 2019
Regeringen gav den 26 september Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen i uppdrag att göra förberedelser för att kunna skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter under 2020. Myndigheterna ska senast den 16 december 2019 gemensamt redovisa uppdraget.

Svar på uppdrag (Fö2019/01000/SUND) inför inrättandet av ett nationellt cybersäkerhetscenter 16 december 2019

https://www.fra.se/download/18.6ba2996316db13a667f89/1576495547591/Svar_pa_uppdrag_infor_inrattandet_av_ett_nationellt_cybersakerhetscenter.pdf


Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret

Diarienummer: Ju2019/02477/SSK
Publicerad 12 juli 2019

Myndigheterna ska redovisa uppdraget senast den 2 mars 2020 till respektive ansvarigt departement i Regeringskansliet.

De myndigheter som anges i respektive punkt nedan ska analysera de behov och åtgärdsförslag avseende det civila försvaret som Försvarsberedningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten har redovisat.

  • Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende transporter.
  • Statens energimyndighet, Affärsverket svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende energiförsörjning.
  • Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende livsmedelsförsörjning, inklusive dricksvattenförsörjning.
  • Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende ordning och säkerhet.
  • Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret och Skatteverket ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende finansiell beredskap.
  • Post- och telestyrelsen ska analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende elektroniska kommunikationer och post.

Myndigheterna ska analysera genomförbarhet och konsekvenser och föreslå en prioritetsordning för de redovisade åtgärdsförslagen. Myndigheterna ska i de fall det är möjligt beräkna och redovisa kostnadsbedömningar för respektive föreslagen åtgärd och bedöma i vilken utsträckning respektive åtgärdsförslag är ekonomiskt skalbart. Om myndigheterna bedömer att ytterligare underlag behöver tas fram ska det anges. I genomförandet av uppdraget ska myndigheterna vid behov samverka med berörda aktörer, t.ex. kommuner, landsting, länsstyrelser och näringsliv. De myndigheter som ska analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende finansiell beredskap ska vid behov samverka med Sveriges Riksbank.

Myndigheternas redovisningar syftar till att utgöra underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret.

Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (pdf 141 kB)