Sammanfattning och länkar – Aktuella utredningar, rapporter och skrivelser inom samhällssäkerhet, cyber och civilt försvar

På denna sida har vi sammanfattat varje avsnitt och lagt till länkar för mer information.
Utredningarna är av betydelse för hur marknaden utvecklas och föreningen avser därför att aktivt bevaka och följa arbetet.

Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel Dir.2018:64 (Publicerad 10 juli 2018)

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå åtgärder för näringslivets roll inom totalförsvaret. Utredaren ska vidare föreslå åtgärder för försörjningstrygghet i försvarsmaterielförsörjningen.

Utredaren ska bl.a:

  • lämna förslag på åtgärder för samverkansformer och effektiv planering mellan offentliga och privata aktörer i syfte att säkerställa totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst i krig,
  • lämna förslag på åtgärder för att stärka den försvarsmaterielrelaterade försörjningstryggheten, även över en längre tid och under olika förhållanden.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2019.

Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel (pdf 609 kB)


Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar

Utredaren ska bl.a.:

  • analysera och lämna förslag på en struktur med statliga myndigheter indelade i sektorer och sektorsansvariga myndigheter
  • analysera och lämna förslag på en ändamålsenlig geografisk indelning för civil ledning och samordning på regional nivå och på hur dessa områden ska ledas
  • analysera och lämna förslag på en förtydligad ledningsförmåga för kommuner och landsting
  • analysera och lämna förslag på hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) roll att verka för samordning kan utvecklas
  • lämna nödvändiga författningsförslag.

Förslagen ska utgå från Försvarsberedningens rapport Motståndskraft – inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025.

Ansvarig utredare: Barbro Holmberg

Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2020.

Dir. 2018:79


Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret
Diarienummer: Ju2019/02477/SSK

Publicerad 12 juli 2019

De myndigheter som anges i respektive punkt nedan ska analysera de behov och åtgärdsförslag avseende det civila försvaret som Försvarsberedningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten har redovisat.

  • Trafikverket, Transportstyrelsen, Luftfartsverket och Sjöfartsverket ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende transporter.
  • Statens energimyndighet, Affärsverket svenska kraftnät och Strålsäkerhetsmyndigheten ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende energiförsörjning.
  • Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende livsmedelsförsörjning, inklusive dricksvattenförsörjning.
  • Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kustbevakningen och Tullverket ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende ordning och säkerhet.
  • Finansinspektionen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret och Skatteverket ska tillsammans analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende finansiell beredskap.
  • Post- och telestyrelsen ska analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende elektroniska kommunikationer och post.

Myndigheterna ska analysera genomförbarhet och konsekvenser och föreslå en prioritetsordning för de redovisade åtgärdsförslagen. Myndigheterna ska i de fall det är möjligt beräkna och redovisa kostnadsbedömningar för respektive föreslagen åtgärd och bedöma i vilken utsträckning respektive åtgärdsförslag är ekonomiskt skalbart. Om myndigheterna bedömer att ytterligare underlag behöver tas fram ska det anges. I genomförandet av uppdraget ska myndigheterna vid behov samverka med berörda aktörer, t.ex. kommuner, landsting, länsstyrelser och näringsliv. De myndigheter som ska analysera redovisade behov och åtgärdsförslag avseende finansiell beredskap ska vid behov samverka med Sveriges Riksbank.

Myndigheterna ska redovisa uppdraget till respektive ansvarigt departement i Regeringskansliet senast den 2 mars 2020.

Myndigheternas redovisningar syftar till att utgöra underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret inom ramen för totalförsvaret.

Uppdrag till bevakningsansvariga myndigheter att inkomma med underlag för den fortsatta inriktningen av det civila försvaret (pdf 141 kB)


En ny myndighet för psykologiskt försvar

Utredaren ska bl.a. analysera och lämna förslag på:

  • vilka uppgifter som den nya myndigheten ska ansvara för
  • hur verksamheten ska vara utformad för att kunna utföras i fredstid, vid höjd beredskap och ytterst i krig
  • hur myndigheten ska samverka med berörda myndigheter och andra aktörer som bedöms ha eller bör ha uppgifter inom det psykologiska försvaret
  • myndighetens resursbehov
  • ledningsform för myndigheten
  • finansiering av myndigheten
  • nödvändiga författningar och författningsändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2019.

Dir. 2018:80


Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att analysera och föreslå åtgärder för att stödja kommunernas inrättande av räddningsvärn

 

En utgångspunkt för åtgärdsförslagen som lämnas är att de ska kunna finansieras inom befintliga ekonomiska ramar för statliga myndigheter. Åtgärdsförslagen får heller inte innebära några nya ålägganden för kommunerna som innebär ökade kostnader.

Uppdraget ska redovisas senast den 29 november 2019 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). MSB ska under genomförandet av uppdraget fortlöpande informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Diarienummer: Ju2019/02206/SSK


Delrapport över genomförandet av Nationella säkerhetsstrategin 2018 (Publicerad 14 januari 2019)

Rapporten är en sammanfattning av regeringens arbete under 2018 för att genomföra Sveriges nationella säkerhetsstrategi. Rapporten ger en övergripande redovisning av vad som gjorts på olika områden för att möta utvecklingen på säkerhetsområdet. En uppföljande rapport gjordes även under 2017.

https://www.regeringen.se/48e7f6/contentassets/a07df8bc50344eeba1be0e8ea7cf78fe/delrapport-over-genomforandet-av-nationella-sakerhetsstategin-2018-webbversion.pdf


Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025 (Publicerad 14 maj 2019)

Försvarsberedningen lämnar i sin slutrapport förslag om inriktningen av säkerhetspolitiken och utvecklingen av det militära försvaret 2021-2025.

Försvarsberedningen redovisar i slutrapporten en bedömning av den säkerhetspolitiska utvecklingen samt konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik. De förslag som Försvarsberedningen redovisar i denna slutrapport och de förslag som redovisas i delrapporten Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det
civila försvaret 2021–2025 (Ds 2017:66) ska ses som en helhet.

Ds 2019:8 Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025 (pdf 1 MB)


Utredning föreslår förbättrat skydd för totalförsvaret (Publicerad 04 juni 2019)

Den parlamentariska kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet överlämnade den 4 juni sitt slutbetänkande Förbättrat skydd för totalförsvaret, SOU 2019:34, till försvarsminister Peter Hultqvist. Kommittén föreslår bland annat ett statligt kontrollsystem för överlåtelser och upplåtelser av egendom av väsentligt intresse för totalförsvaret.

Kommittén har haft i uppdrag att bedöma om det finns behov av nya regler om ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och enskilda när det gäller skyddet för totalförsvarets intressen. Till uppdraget har också hört att överväga möjligheter till statlig förköpsrätt av viss fast egendom samt att bedöma om det behövs åtgärder för att åstadkomma ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur, såsom hamnar, flygplatser, energianläggningar och förmedlingsstationer för telekommunikation.

– Totalförsvarets intressen behöver beaktas bättre i olika sammanhang och det behöver ske på olika sätt. Det pågår flera arbeten, både nationellt och inom EU, som kan leda fram till ett bättre legalt skydd för totalförsvaret. Våra förslag är anpassade så att de kan bli en viktig del av den utvecklingen, säger kommitténs ordförande Margareta Bergström.

Kommittén föreslår bland annat:

  • En ny lag om ett statligt kontrollsystem med möjlighet att villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av viss egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret. Det gäller hamnar, flygplatser och fastigheter i vissa områden som har väsentlig betydelse för det militära försvaret. Vidare får skyddade anläggningar som inrättats särskilt för behov inom civilt försvar, och som ägs av en kommun eller ett landsting, avvecklas, överlåtas eller upplåtas endast efter medgivande från staten.
  • En lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet.
  • Ett utökat uppdrag för länsstyrelser att bevaka totalförsvarets intressen i den fysiska planeringsprocessen.

– De senaste åren har vi haft ett antal situationer där det blivit tydligt att staten måste få bättre möjlighet att värna totalförsvarets intressen. Vi kommer nu att analysera kommitténs förslag och de kommer att vara ett viktigt underlag i arbetet med detta, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201934/


Remiss av promemorian Kompletterande förslag till betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (Publicerad 28 maj 2019 · Uppdaterad 20 juni 2019)

Denna remiss kompletterar remissen den 5 mars 2019 av betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (2018:92) på det sätt som framgår av promemorian. När det gäller vissa av förslagen i betänkandet föreslås i promemorian ett tidigare ikraftträdande. De remissinstanser som har fått betänkandet på remiss får också denna promemoria på remiss. Remissvaren när det gäller denna promemoria ska ha kommit in till
Infrastrukturdepartementet senast den 14 juni 2019.

(SOU 2018:92) Diarienummer: I2019/00075/D


Uppdrag att ta fram ett förslag till riskanalys avseende nationell 5G-infrastruktur i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät (Publicerad 09 maj 2019)

Regeringen uppdrar åt Post- och telestyrelsen (PTS) att ta fram ett förslag till riskanalys avseende nationell 5G-infrastruktur i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät från den 26 mars 2019.

Uppdrag att ta fram ett förslag till riskanalys avseende nationell 5Ginfrastruktur i enlighet med Europeiska kommissionens rekommendation It-säkerhet i 5G-nät (pdf 144 kB)


Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster – ”NIS-direktivet” (Publicerad 15 februari 2018)

Nätverk och informationssystem spelar en allt viktigare roll i samhället. Deras tillförlitlighet och säkerhet är grundläggande för ekonomisk och samhällelig verksamhet och den inre marknadens funktion.

Europaparlamentet och rådet antog därför 2016 ett direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom hela EU, det s.k. NIS-direktivet. I syfte att genomföra NIS-direktivet i svensk rätt föreslår regeringen en ny lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster.

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (pdf 1 MB)


Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet,

skr. 2016/17:213, bilaga: Uppdatering om genomförandet av Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Publicerad 16 juli 2018

För att öka samverkan mellan samhällets olika aktörer, och därmed den samlade effektiviteten i genomförandet av den Nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213), har regeringen beslutat om en komplettering av strategin i form av en bilaga. Syftet med kompletteringen är att utveckla och tydliggöra ansvar och roller för genomförandet av strategin i en styrningsram. Kompletteringen innehåller vidare ett avsnitt om hur NIS-direktivet genomförts i svensk rätt. Slutligen innehåller kompletteringen en översikt över regeringens pågående aktiviteter för att genomföra strategin.

I samband med detta uppdrar regeringen åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att ta fram en samlad handlingsplan för dessa myndigheters arbete utifrån målen i Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (skr. 2016/17:213). Handlingsplanen ska omfatta åren 2019–2022. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vara sammanhållande för arbetet med handlingsplanen.

Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet, Skr. 2016/17:213, bilaga: Uppdatering om genomförandet av Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet (pdf 1 MB)


Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskapDir. 2018:77 (Publicerad 13 augusti 2018)

En särskild utredare ska se över hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap. Utredaren ska också lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera sådana händelser bör utvecklas på lång sikt.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2020.

Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap dir.2018:77 (pdf 349 kB)