Våra frågor

Säkerhets- och försvarsföretagen är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige.

Organisationens syfte är att ur ett branschperspektiv arbeta för att i Sverige verksamma företag skall få så bra förutsättningar som möjligt att verka framgångsrikt. Detta innebär i huvudsak att långsiktigt och strategiskt påverka framtida handelsförutsättningar samt operativt arbeta med affärsstödjande processer och aktiviteter. Båda dessa perspektiv görs riktat mot de prioriterade marknader som uttalats av medlemsföretagen.

SOFF:s viktigaste budskap sammanställt

SOFF:s viktigaste budskap sammanställt på en A4

Marknadstillträde

Frågorna kopplade till tillträde på den internationella försvarsmarknaden, på lika villkor är en mycket högt prioriterad fråga för SOFF. Dessa frågor avser främst tillträdet till den svenska och europeiska marknaden men även till del den amerikanska marknaden.

När det gäller den svenska marknaden har frågan sin tyngdpunkt i hur medlemsföretagen och framförallt små- och medelstora företag bereds tillträde till svenska upphandlingar och forskningsprogram. Regelverksutvecklingen på den internationella marknaden, främst EU och USA, styr dessa marknaders villkor och tillgänglighet. På europeisk nivå handlar det mer om implementationen av försvarsupphandlingsdirektivet i nationella lagstiftningar samt framförallt hur de politiska ledningarna i respektive land väljer att ta fasta på de möjligheter som direktivet ger.
Regelverket kan användas för att öppna upp marknaden, men också för att stänga ute konkurrerande länders industri om man så önskar. Det är angeläget att ständigt försöka minimera handelshindrande åtgärder i relationen med USA.

SOFF delar uppfattningen om att en öppen och konkurrensutsatt marknad ger en långsiktigt god funktion för såväl producenter som kunder. Samtidigt måste hänsyn visas för den påverkan på normala marknadsmekanismer som gör sig gällande inom försvarssektorn. Detta är en sektor med speciella förtecken där de enda kunderna är stater samt där nationell suveränitet och nationella säkerhetsintressen spelar en avgörande roll. Detta påverkar i praktiken hur långt och hur fort de enskilda länderna kan röra sig i riktningen mot en öppen och konkurrensutsatt marknad. Protektionistiska mönster medför ännu att marknaden utvecklas ojämnt och att svåra
konkurrenshindrande faktorer alltjämt kvarstår. Det innebär att väsentliga delar av marknaden i stor utsträckning ännu förblir otillgängliga för verklig konkurrens. För svensk industri är det av vikt att exportmarknaden inom EU görs tillgänglig i samma takt och omfattning som den svenska marknaden öppnas upp för konkurrens.

 

Försvarsexport

En strikt och noggrann exportkontroll samt framgångar på den internationella försvarsmarknaden går hand i hand. Genom att Sverige har en av världens mest strikta exportkontrollregler säkras teknologiöverföringar för viktiga partnerländer som USA och Storbritannien.

I omsättningen av begreppet ”marknadstillträde på lika villkor” ligger även att det finns ett behov av att samtliga medlemsländer inom EU tillämpar liknande exportkontrollregler i syfte att förverkliga utvecklandet av en gemensam marknad på detta område. Det bör också tas i beaktning att globalisering och konsolidering medför att transnationella företag i praktiken kommer att ha möjlighet att exportera samma system eller produkt från olika länder om exportförutsättningarna ur ländernas synvinkel är olika. Detta skulle generera en snedvridning av konkurrensförutsättningar samt ha negativa konsekvenser för de länder som tillämpar de mest ambitiösa exportkontrollreglerna.

SOFF har under en längre tid även stött arbetet med att få ett globalt bindande avtal på plats som kontrollerar handeln med konventionella vapen. Det är därför mycket glädjande att FN:s Arms Trade Treaty (ATT) skrevs under av ett 60- tal länder inklusive Sverige i juni 2013. Många länder har, liksom Sverige, sedan länge egna strikta nationella regelverk för försvarsmaterielexport av konventionella vapen och påverkas därför inte av det nya avtalet. Men det finns också länder som har i det närmaste obefintliga regelverk. Detta öppnar upp för både oönskad och illegal handel med dessa vapen som kan användas för exempelvis internt förtryck samt vara säkerhetspolitiskt destabiliserande. I sin förlängning kommer avtalet att försvåra handeln med konventionella vapen för de länder och företag som agerar ansvarslöst samtidigt som det rimligen stärker förtroendet för den legitima handeln med försvarsmateriel som i Sverige sker på säkerhets- och försvarspolitiska grunder.

 

Norden, NORDEFCO och JNDICG

Gemensamt för nordisk försvarsindustri är de små hemmamarknaderna och det därmed behovet av tillgång till utländska marknader. Utveckling mot ett Fortress Europe som kräver reciprocitet i transatlantisk handel ligger därför inte i företagens intresse. Att öppna upp den idag relativt stängda och protektionistiska Europeiska marknaden är också viktigt.

Möjligheten att utnyttja Nordic Defence Cooperations (Nordefco) försvarspolitiska samarbetsformer som grundval för ett intensifierat försvarsindustriellt samarbete länderna emellan har ännu inte realiserats men framsteg har gjorts under det gångna året. Under 2012 tecknade SOFF ett
samverkansavtal med sina nordiska systerföreningar. Inom ramen för det avtalet har också en Joint Nordic Defence Industry Cooperation Group (JNDICG) bildats. Därmed har industrin nu skapat en spegelorganisation till Nordefco i syfte att kunna föra närmare dialog med Nordefco Policy
Steering Committe (PSC). Ordförandeskapet i JNDICG roterar på samma sätt som i Nordefco PSC. JNDICG har också skapat en elvapunktslista kring de frågor branschföreningarna anser är viktiga att diskutera närmare mellan den politiska styrningsnivån och industrin, inte minst ett gemensamt
agerande i Europa.

Samarbetet i Norden på försvarsmaterielområdet har även andra dimensioner än Nordefco. I Sverige, Norge och Finland finns välutvecklade nationella marknadsplatser kring vilka en utökad matchmaking mellan industrier kan byggas. De nordiska länderna har också större möjligheter att göra sin röst hörd både inom ASD, EDA samt EU-kommissionen om de kan utforma gemensamma
budskap och framföra dem tillsammans.

 

EU

Utvecklingen inom EU och dess medlemsländer, är komplex och föremål för ett antal, ibland motsägelsefulla, förändringsrörelser med varierande politisk bakgrund och tyngd. EU:s institutioner formar och utvecklar marknaden genom att stifta och övervaka lagar och regler samt medlemsstaternas uppträdande på marknaden. De medverkar även till att strukturera den europeiska teknologiska och industriella basen samt koordinerar viss samverkan. Den senaste tiden har EU-kommissionen även initierat flera centrala arbeten, bl.a. inrättandet av den Europeiska försvarsfonden (EDF). EDF är en del av EU och Natos förmågeutveckling. Den är tillsammans med Pesco och andra mekanismer en del av förmågeuppbyggnaden inom EU och ett komplement till de nationella och bilaterala/multilaterala satsningarna. EDF är av flera skäl viktigt för företag i Sverige. Programmen kan skapa marknadstillträde. De kan stärka försörjningstrygghet. De kan bidra till kunskapsutveckling. Det är inte minst viktigt i en tid när de nationella försvarsanslagen ökar i takt med den förändrade omvärldssituationen.

 

USA och försvarsmarknaden

Den amerikanska marknaden är, oaktat förestående nedskärningar, den i särklass största i världen. Men den präglas alltjämt av protektionistiska drag delvis betingat på säkerhetspolitiska grunder och marknadstillträdet är i vissa avseende starkt begränsat för utländska företag. Det krävs betydande vilja att satsa och uthållighet för att nå framgång på den amerikanska marknaden.

Företagen i Sverige har ett starkt renommé på den amerikanska marknaden och flera svenska företag är framgångsrika leverantörer till amerikanska kunder. SOFF fortsätter och intensifierar, med stöd av statens aktörer, det arbete som sedan länge bedrivits, för att ge företagen stöd för kunskapsbyggande, introduktion, kontaktskapande och marknadsföringsprocesser.

 

Team Sweden

SOFF eftersträvar ökad samordning med staten för marknadsarbetet på den internationella försvarsmarknaden.

I detta ligger även en önskan att medlemsföretagens prioriterade exportmarknader kan presenteras för FMV, UD:s främjarverksamhet och Business Sweden men även för Regeringskansliet. Därigenom kan en årlig planering som omfattar bland annat statliga-/näringslivsdelegationer till och från Sverige, internationella utställningar, statssekreterarbesök och seminarier koordineras mellan myndigheter och företag.

SOFF:s uppfattning är att en samlad målbild mellan stat och företag i stor utsträckning underlättar och möjliggör detta och att det därför är angeläget att föreningens inledda process kan vidareutvecklas och förädlas. Redan påbörjade dialoger med framförallt UD och FMV stärker också bilden av att detta är ömsesidigt önskvärt och genomförbart.

För att utröna vilka marknader och kundländer som upplevs vara mest relevanta sammanställer SOFF årligen medlemsföretagens viktigaste marknader på kort och lång sikt.

 

Försörjningssäkerhet och följdleveranser

 
Två begrepp är särskilt viktiga på försvarsmarknaden; försörjningssäkerhet och följdleveranser.

Det finns många olika uppfattningar om vad försörjningssäkerhet ska definieras. En bra utgångspunkt är den som finns i det s.k. LOI-avtalet mellan Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, UK och Sverige, och som lyder ”en stats förmåga att garantera och erhålla garantier för tillförsel av försvarsmateriel och försvarsmaterieltjänster för att uppfylla statens åtaganden i enlighet med dess försvars- och säkerhetspolitik”. Den visserligen fokus på försvarsmateriel, men fokuset är på tillförsel av materiel och tjänster för att säkerställa förmågan att uppfylla det offentliga åtagandet. Det handlar alltså inte om att ha säker tillgång till den materiel en stat har sedan tidigare, utan om att ha fokus på slutresultatet.

Militära förmåga försörjs med teknik och kunnande från företag och när stater upphandlar medför detta olika typer av beroenden till leverantören och den stat där leverantören är verksam. Dessa beroenden kan vara problematiskt i en global kris. När behov uppstår för svensk del finns troligen samma behov hos andra länder. I en prioriteringssituation är det då långt ifrån säkert att Sverige finns bland de första som kan få leveranser. Försörjningssäkerhet är därför en viktig aspekt att överväga, inte minst eftersom de flesta system ska underhållas, uppgraderas (ofta digitalt med ny mjukvara) och ibland modifieras för att anpassas till andra system. F

Förtroende och trovärdighet blir därmed centralt i handel på försvarsmarknaden. Precis som Sverige vill kunna lita på att vi får den materiel vi köper vill även andra stater som köper teknik och kunskap från Sverige kunna lita på att även de får de leveranser de beställt från Sverige. Därför kom den nya lagstiftningen för export av krigsmateriel att understryka att tillstånd bör beviljas för t.ex. utförsel av reservdelar till krigsmateriel som tidigare exporterats eller överförts med tillstånd, om det inte finns ett ovillkorligt hinder (så kallade följdleveranser). Med ovillkorligt hinder avses exempelvis vapenembargon, andra sanktioner eller internationella konventioner. Däremot är inte hinder demokratisk status eller allvarliga och omfattande kränkningar ett ovillkorligt hinder, utan dessa är villkorliga hinder som därför ska beaktas i en helhet med bl.a. försvars- eller säkerhetspolitiska skäl. Grunden för detta är förtroendet för handel – att vi och våra partnerländer ska kunna lita på varandra.

Samhällssäkerhet, Cyberförsvar och Totalförsvar

Området samhällssäkerhet har varit ett betydande expansionsområde för många säkerhets- och försvarsföretag under det senaste årtiondet. Detta är till del en konsekvens av en höjd hotbild bland annat på grund av terroristangreppen i USA den 11 september 2001. Men det är även en reflektion av den allmänna ekonomiska välståndsutvecklingen som ger ett ökat behov av att skydda olika former av handel och flöden.

Den totala världsmarknaden inom samhällssäkerhet bedöms ligga kring 600 miljarder kronor och cyberförsvarsområdet har för SOFF:s medlemsföretag sett en i genomsnitt årlig tillväxt på cirka åtta procent de senaste tio åren. Den största tillväxten finns inom statliga myndigheter följt av näringslivet. Samtidigt är området omfångsrikt och det finns i dag ingen enhetlig definition på vad som menas med begreppet inom industrin, myndigheter eller akademi. Detta utgör i sig en utmaning för området både ur ett analytiskt perspektiv samt från ett affärsområdesperspektiv. Företagen bedöms ha mycket starka kompetenser framförallt inom områdena sensorsteknologi, interoperabilitet, kommunikationsteknologi och cybersäkerhet.

SOFFs små- och medelstora företag

Små- och medelstora företag utgör många gånger hjärtat inom innovationsområdet för det säkerhets- och försvarsindustriella området. Genom att använda sin storlek fördelaktigt har de kortare omställningstider och större flexibilitet än större företag och därigenom bättre förutsättningar för att identifiera möjligheter i ny teknik och nya affärsområden.

Samtidigt utgör säkerhets- och försvarsindustrin en kapitalintensiv bransch som agerar inom ett kraftfält av politiska och kommersiella påverkansfaktorer vilket höjer tröskeln för marknadspenetration för små- och medelstora företag. Flera av de större säkerhets- och försvarsföretagen har också utvecklat ett starkt beroende av mindre företag i underleverantörsleden vilket innebär att det föreligger ett starkt gemensamt intresse av att SOFF utvecklar en dynamisk agenda för små- och medelstora företag, då både i en nationell och internationell kontext. Exempelvis ska SOFF i högre omfattning verka för att företagens tillträde till svensk kund skall ske på lika villkor liksom deltagande i den nationella dialogen, representation på Försvarsföretagsdagarna och i  aktiviteter med andra länders branschföreningar.

 

Innovationsupphandlingar

Upphandling i konkurrens, i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LoU) eller Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) är om de görs rätt ett effektivt sätt att säkra leveranser på kravställd nivå till lägsta möjliga pris.

En alltför utbredd upphandling kan under vissa omständigheter få negativa konsekvenser för produktutveckling. Det kan därför finnas anledning att i vissa fall överväga användandet av innovationsupphandlingar. Detta är återigen ett område som skulle innebära att en stark kravställande svensk kund, inte bara påverkar sin egen försörjningskedja i rätt riktning, utan därigenom samtidigt stärka och säkerställa svensk konkurrenskraft. Detta i sin tur, utgör ett värde som bland annat tillfaller den svenska försvarsförmågan i form av teknik och kunnande som utgör en närhet ur ett försörjningsperspektiv samtidigt som den utgör en konkurrensparameter gentemot andra leverantörer. SOFF har bl.a. utvecklat tankar och förslag inom detta område.