Det är inte ovanligt att i debatten höra att 40% av försvarsanslaget i Sverige går till försvarsmateriel och att försvarsindustrin inte är kostnadseffektiv. Stämmer detta? Och lägger Sverige mer på försvarsmateriel än andra motsvarande länder?
Nej, företagen är kostnadseffektiva. Det finns många goda exempel på hur företagen snarare varit konkurrenskraftiga för att vi har hög teknologisk nivå till låg kostnad. Att 40% läggs på materiel är också fel. IHS Janes har sammanställt försvarsanslagen för ett antal utvalda länder för perioden 2018-2020. I dessa ligger faktiskt Sverige ovanligt högt. Åren 2018-2020 kommer 22,2% av försvarsanslaget att gå till upphandling av materiel. Det beror främst på stora materielprogram inom undervatten och stridsflyg.
Är du nyfiken på fler myter om försvarsföretag? Vi har sammanställt de 11 vanligaste – vilka vi bemöter och nyanserar!
Elva myter om försvarsföretagen
- Försvarsindustrin är inte kostnadseffektiv
- Försvarsindustrin har skapat fördyringar och förseningar
- Sverige har en ”svensk modell” – eller ”ett militärindustriellt komplex”
- Försvarsmaterielen utgör över 40% av försvarsanslagen
- Företagen levererar bara prylar
- Företagen bidrar inte till operativ förmåga
- Försvarsföretagen har bara cirka 14 000 anställda
- Försvarsindustrin är ett särintresse
- Försvarsindustrin driver på en ökad omsättningstakt
- Staten måste subventionera företagen för att de ska överleva
- Försvarsindustrin är som vilken annan industri som helst