Vilken typ försvarsmateriel exporteras från Sverige?

Med anledning av den rådande debatten om försvarsmaterielexport samt den förestående parlamentariska utredningen som ska presentera en översyn av krigsmateriellagstiftningen under våren redovisar SOFF vilken typ av försvarsmateriel som Sverige har exporterat mellan 2008-2012. Statistiken bygger på den databas för Arms Transfers som fredsforskningsinstitutet SIPRI tillhandahåller.

Klicka här för att se bättre bildupplösning.

Några av de skäl som anförs mot försvarsmaterielexport är att dessa plattformar, system och utrustningar kan användas för att kränka de mänskliga rättigheterna eller olagligen spridas till andra länder eller aktörer. Riskerna för detta, för den typ av försvarsmaterielexport som bedrivs från Sverige, måste betraktas som små av en rad skäl.

För det första har Sverige den mest strikta och noggrannaste exportkontrollen av försvarsmateriel bland alla etablerade länder inom detta område. Till skillnad från vissa andra länder ställer Sverige t.ex. krav på slutanvändarintyg även då svenska företag är underleverantörer av försvarsmateriel till internationellt producerade försvarssystem. Det minskar risken för att produktionen av försvarsmateriel i Sverige bidrar till export där den är säkerhetspolitiskt destabiliserande. För det andra är företagens produktion av små och lätta vapen i Sverige mycket begränsad. (Läs mer om vad försvarsmateriel är här). Det bedrivs t.ex. ingen produktion av pistoler för militära ändamål eller automatkarbiner i Sverige. Det är just denna typ av försvarsmateriel som är förknippad med störst spridningsrisk. För det tredje är Sverige en betydande plattformsproducent av olika flygsystem, ytstridsfartyg, ubåtar och stridsfordon. Spridningsrisker men även risken för att dessa system ska användas för internt förtryck måste också beskrivas som kraftigt begränsade. Då det är mycket kapitalintensivt att utveckla, vidmakthålla och uppgradera plattformar är angeläget att kunna dela utvecklingskostnaderna för detta genom försvarsmaterielexport.

En förändring av krigsmateriellagstiftningen kommer dock eventuellt att påverka all export av försvarsmateriel. Om Sverige, som första i land i världen, inför ett totalförbud av all  försvarsmaterielexport till länder som skulle klassas som icke-demokratiska skulle det få genomgripande konsekvenser för försvarsföretagen men även för Sveriges säkerhets- och försvarspolitik. I grunden handlar det om att ett sådant kriterium, vid sidan av att det sannolikt är en svår uppgift att juridiskt definiera vad som är en demokrati eller en icke-demokrati, även skulle vara ett trubbigt instrument för att implementera en ansvarsfull försvarsmaterielexportkontroll. Det skulle i vissa fall riskera att omöjliggöra t.ex. säkerhetsfrämjande export av defensiv försvarsmateriel till länder som Sverige samverkar med inom ramen för FN:s fredsfrämjande insatser eller vid anti-piratverksamhet. Vidare skulle det kraftigt försvåra förutsättningarna för svenskt deltagande i internationell materielsamverkan då få utländska försvarsföretag skulle vilja göra sig beroende av svenska exportkontrollregler om dessa kraftigt avviker från alla andra etablerade länders regelverk. Det skulle också ytterligare snedvrida konkurrensförutsättningarna för försvarsföretag i Sverige gentemot utländska företag. Det innebär att många av det plattformar och system som försvaret använder skulle bli väsentligt dyrare. Vidare skulle företag i Sverige inte längre i samma omfattning kunna utveckla framtida teknologier på försvarsområdet eftersom avsättningen för produkterna är kraftigt begränsade.

Det är därför angeläget att väga in de säkerhets- och försvarspolitiska behoven vid beslut om försvarsmaterielexport. Det innebär att det alltid bör ske prövningar i enskilda affärer som tar ställning till vem som är mottagarlandet, vad för typ av försvarsmateriel som ska exporteras samt hur denna materiel eventuellt kan användas. Genom enskild prövning från fall till fall kan Sverige säkra förutsättningarna för en stark säkerhets- och försvarsindustriell kompetensbas och samtidigt vidmakthålla en strikt exportkontroll som ligger i linje med svensk utrikespolitik.

Läs SOFF:s hela nyhetsbrev här.