Gunnar Hedberg, Luftförsvarsutredare: ”15 väsentliga områden för framtida satsningar”

Det är nästan 50 år sedan en luftförsvarsutredning gjordes senast. Nu har en ny offentliggjorts – med siktet inställt 25 år fram i tiden. Utredningens ordförande Gunnar Hedberg berättar för SOFF om perspektiv och insikter.

När luftförsvarsutredningen tillsattes på begäran av riksdagen var tanken att den skulle få en påverkan på JAS-beslutet, men, berättar Gunnar Hedberg, tidsperspektivet var också längre än så. Kommittén fick i uppdrag att titta 25 år fram i tiden och ännu längre – något som kan tyckas abstrakt och nästintill omöjligt med tanke på den snabba tekniska utvecklingen och de ständigt förändrade yttre förutsättningarna. Men det gavs också ett ramverk med utrymme för att ganska fritt bygga upp framtidsscenarier för luftförsvaret.

– Det var givande, öppna och utforskande diskussioner. Vi utgick från alternativen fred, kris och krig och koncentrerade oss på insatsmiljöerna Östersjön, Norska havet – med tanke på det ökande intresset för Arktis – samt Sub-Sahara som representerar en operationsmiljö långt bort över land. Vi tog också den okonventionelle angriparen i beaktning, som till exempel en terrororganisation som kapar ett handelsfartyg och utrustar det med ballistiska robotar. Fantasin var vår enda begränsning, kan man säga, förklarar Gunnar Hedberg.

Dock fanns en till i direktiven: att den ekonomiska ambitionsnivån skulle vara ”i huvudsak bibehållen”. I slutbetänkandet står det tydligt att kommittén inte anser att anslaget räcker för den luftförsvarsstruktur som behövs.

– Ja, det var en minst sagt kraftfull ekonomisk begränsning motsvarande ungefär en tredjedel av vad försvarsmakten får som helhet. Det har vi förhållit oss till i en Prio 1-lista, men skulle kommande försvarsbeslut leda till ett ökat anslag innehåller utredningen även en Prio 2-lista, säger Gunnar Hedberg.

I utredningen listas 15 väsentliga områden för framtida satsningar, bland annat sensorer, FoU, cyber och rymd samt automatisering kontra människan i luftförsvaret.

– Vi understryker behovet av upphöjda sensorer – det är avgörande för om vi ska hitta kryssningsrobotar och liknande. Cyberkriget innebär att vi måste öka skyddet där också – som en jämförelse kan nämnas att USA har över 2 000 cybersoldater bara i flygvapnet. Vi tror att den obemannade delen inom cyber kommer att öka, även om människan alltid kommer att finnas med, för vi måste ju utgå från att cyberförsvaret kanske inte alltid lyckas. När vi besökte den amerikanska flygbasen i Ramstein under utredningen frågade jag chefen för cyberförsvaret vad som händer om allt släcks ned. ”Vi tränar ständigt för det också”, blev svaret. Cyber ligger högt upp på vår priolista.

Utöver att betona vikten av ett effektivt långräckviddigt luftvärnssystem som balans till färre flygplattformar, lyfter utredningen också fram vikten av FoU och en ökad satsning på demonstratorer, både för att försvaret ska kunna stå starkt på egen hand och kunna delta i internationella samarbeten.

– Vill vi vara självständiga och fria måste vi ha en hög FoU-nivå, inte minst för att vara en kompetent upphandlare. Men också inom integritetskritiska områden så att vi kan ta del av internationell forskning där prislappen ofta är hög – då gäller det att vara duktig, säger Gunnar Hedberg.

Om utredningen

I utredningskommittén ingick riksdagspolitiker från samtliga partier jämte sakkunnig expertis. Kunskap inhämtades också på studiebesök i Norge, Finland, Frankrike, England och Tyskland (inkluderat den amerikanska flygbasen i Ramstein). Studiebesök gjordes också på Saab i Linköping för ytterligare framtidsperspektiv på flyg och rymd.

Luftförsvarskommittén presenterade sitt slutbetänkande i början av januari i år. Häri analyseras den framtida utvecklingen avseende teknik, taktik och förmågeutveckling, bedöms framtida operativa behov och förmågekrav och presenteras mål för luftförsvaret bortom 2040. Utredningen ska nu ligga till grund för en långsiktig strategi och vägleda i den försvarspolitiska diskussion som pågår mellan partierna inför nästa försvarsproposition som läggs fram i april.

Utredningen innefattade flygstridskrafter och luftvärnssystem som ingår i luftoperationer. Däremot är varken förbands egenskydd, transportflyg eller helikopterförband innefattade.

Länk till utredningen (sammanfattning på sid 17) här.

Om Gunnar Hedberg

  • Är moderat riksdagsman, tidigare kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Uppsala.
  • Sitter i trafikutskottet samt har haft ett nationellt regeringsuppdrag att tillsammans med Norrköpings kommunalråd Lars Stjernkvist få fler kommuner att öka sitt flyktingmottagande.
  • Personliga reflektioner om utredningsarbetet: ”Det överraskar mig att den allmänna opinionen är så ringaktande mot det svenska försvaret. Nu när jag fått djupare insikt är det tydligt att vi har en långt högre kvalitet och förmåga än vad media ger sken av. Det utgås ofta från att ’numerären’ ger styrka. Så är det inte längre – styrkan kommer från satsning på kvalitet snarare än mängden brigader.”

Läs hela nyhetsbrevet här.