Våra frågor

Säkerhets- och försvarsföretagen är en branschorganisation för företag inom säkerhets- och försvarsområdet med verksamhet i Sverige.

Organisationens syfte är att ur ett branschperspektiv arbeta för att i Sverige verksamma företag skall få så bra förutsättningar som möjligt att verka framgångsrikt. Detta innebär i huvudsak att långsiktigt och strategiskt påverka framtida handelsförutsättningar samt operativt arbeta med affärsstödjande processer och aktiviteter. Båda dessa perspektiv görs riktat mot de prioriterade marknader som uttalats av medlemsföretagen.

Marknadstillträde

Frågorna kopplade till tillträde på den internationella försvarsmarknaden, på lika villkor är en mycket högt prioriterad fråga för SOFF. Dessa frågor avser främst tillträdet till den svenska och europeiska marknaden men även till del den amerikanska marknaden.

När det gäller den svenska marknaden har frågan sin tyngdpunkt i hur medlemsföretagen och framförallt små- och medelstora företag bereds tillträde till svenska upphandlingar och forskningsprogram. Regelverksutvecklingen på den internationella marknaden, främst EU och USA, styr dessa marknaders villkor och tillgänglighet. På europeisk nivå handlar det mer om implementationen av försvarsupphandlingsdirektivet i nationella lagstiftningar samt framförallt hur de politiska ledningarna i respektive land väljer att ta fasta på de möjligheter som direktivet ger.
Regelverket kan användas för att öppna upp marknaden, men också för att stänga ute konkurrerande länders industri om man så önskar. Det är angeläget att ständigt försöka minimera handelshindrande åtgärder i relationen med USA.

SOFF delar uppfattningen om att en öppen och konkurrensutsatt marknad ger en långsiktigt god funktion för såväl producenter som kunder. Samtidigt måste hänsyn visas för den påverkan på normala marknadsmekanismer som gör sig gällande inom försvarssektorn. Detta är en sektor med speciella förtecken där de enda kunderna är stater samt där nationell suveränitet och nationella säkerhetsintressen spelar en avgörande roll. Detta påverkar i praktiken hur långt och hur fort de enskilda länderna kan röra sig i riktningen mot en öppen och konkurrensutsatt marknad. Protektionistiska mönster medför ännu att marknaden utvecklas ojämnt och att svåra
konkurrenshindrande faktorer alltjämt kvarstår. Det innebär att väsentliga delar av marknaden i stor utsträckning ännu förblir otillgängliga för verklig konkurrens. För svensk industri är det av vikt att exportmarknaden inom EU görs tillgänglig i samma takt och omfattning som den svenska marknaden öppnas upp för konkurrens.

Försvarsmaterielexportkontroll

En strikt och noggrann exportkontroll samt framgångar på den internationella försvarsmarknaden går hand i hand. Genom att Sverige har en av världens mest strikta exportkontrollregler säkras teknologiöverföringar för viktiga partnerländer som USA och Storbritannien.

I omsättningen av begreppet ”marknadstillträde på lika villkor” ligger även att det finns ett behov av att samtliga medlemsländer inom EU tillämpar liknande exportkontrollregler i syfte att förverkliga utvecklandet av en gemensam marknad på detta område. Det bör också tas i beaktning att globalisering och konsolidering medför att transnationella företag i praktiken kommer att ha möjlighet att exportera samma system eller produkt från olika länder om exportförutsättningarna ur ländernas synvinkel är olika. Detta skulle generera en snedvridning av konkurrensförutsättningar samt ha negativa konsekvenser för de länder som tillämpar de mest ambitiösa exportkontrollreglerna.

SOFF har under en längre tid även stött arbetet med att få ett globalt bindande avtal på plats som kontrollerar handeln med konventionella vapen. Det är därför mycket glädjande att FN:s Arms Trade Treaty (ATT) skrevs under av ett 60- tal länder inklusive Sverige i juni 2013. Många länder har, liksom Sverige, sedan länge egna strikta nationella regelverk för försvarsmaterielexport av konventionella vapen och påverkas därför inte av det nya avtalet. Men det finns också länder som har i det närmaste obefintliga regelverk. Detta öppnar upp för både oönskad och illegal handel med dessa vapen som kan användas för exempelvis internt förtryck samt vara säkerhetspolitiskt destabiliserande. I sin förlängning kommer avtalet att försvåra handeln med konventionella vapen för de länder och företag som agerar ansvarslöst samtidigt som det rimligen stärker förtroendet för den legitima handeln med försvarsmateriel som i Sverige sker på säkerhets- och försvarspolitiska grunder.

Norden, NORDEFCO och JNDICG

Gemensamt för nordisk försvarsindustri är de små hemmamarknaderna och det därmed behovet av tillgång till utländska marknader. Utveckling mot ett Fortress Europe som kräver reciprocitet i transatlantisk handel ligger därför inte i företagens intresse. Att öppna upp den idag relativt stängda och protektionistiska Europeiska marknaden är också viktigt.

Möjligheten att utnyttja Nordic Defence Cooperations (NORDEFCO) försvarspolitiska samarbetsformer som grundval för ett intensifierat försvarsindustriellt samarbete länderna emellan har ännu inte realiserats men framsteg har gjorts under det gångna året. Under 2012 tecknade SOFF ett
samverkansavtal med sina nordiska systerföreningar. Inom ramen för det avtalet har också en Joint Nordic Defence Industry Cooperation Group (JNDICG) bildats. Därmed har industrin nu skapat en spegelorganisation till NORDEFCO i syfte att kunna föra närmare dialog med NORDEFCO Policy
Steering Committe (PSC). Ordförandeskapet i JNDICG roterar på samma sätt som i NORDEFCO PSC. JNDICG har också skapat en elvapunktslista kring de frågor branschföreningarna anser är viktiga att diskutera närmare mellan den politiska styrningsnivån och industrin, inte minst ett gemensamt
agerande i Europa.

Samarbetet i Norden på försvarsmaterielområdet har även andra dimensioner än NORDEFCO. I Sverige, Norge och Finland finns välutvecklade nationella marknadsplatser kring vilka en utökad matchmaking mellan industrier kan byggas. De nordiska länderna har också större möjligheter att göra sin röst hörd både inom ASD, EDA samt Kommissionen om de kan utforma gemensamma
budskap och framföra dem tillsammans.

EU och LOI-länderna

Det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet inom EU präglas framförallt av den ekonomiska krisen som kraftigt begränsar medlemsländernas handlingsfrihet på detta område. Utvecklingen inom EU och dess medlemsländer, är komplex och föremål för ett antal, ibland motsägelsefulla, förändringsrörelser med varierande politisk bakgrund och tyngd.

Försvarsanslag och anskaffningar är i de allra flesta länderna utsatta för stora reduceringar. Åtstramningarna leder bland annat till att allt fler länder, för att behålla militär förmåga och kunna agera, såväl territoriellt som inom krishanteringsområdet, väljer att samordnar sina resurser. Pooling and Sharing (P&S) är det begrepp som används inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik för denna process. Nato har utvecklat ett snarlikt koncept i form av Smart Defence. Dessa samarbeten kan gälla ett specifikt eller kortsiktigt förmågebehov till exempel Strategic Airlift Capability (SAC), men det kan också få formen av allomfattande och långtgående samverkansavtal mellan länder inom ramen för den Europeiska unionens fördrag.

EU:s institutioner formar och utvecklar marknaden genom att stifta och övervaka lagar och regler samt medlemsstaternas uppträdande på marknaden. De medverkar även till att strukturera den europeiska teknologiska och industriella basen samt koordinerar viss samverkan.

USA och försvarsmarknaden

Den amerikanska marknaden är, oaktat förestående nedskärningar, den i särklass största i världen. Men den präglas alltjämt av protektionistiska drag delvis betingat på säkerhetspolitiska grunder och marknadstillträdet är i vissa avseende starkt begränsat för utländska företag. Det krävs betydande vilja att satsa och uthållighet för att nå framgång på den amerikanska marknaden.

Svensk säkerhets- och försvarsindustri har ett starkt renommé på den amerikanska marknaden och flera svenska företag är framgångsrika leverantörer till amerikanska kunder. SOFF fortsätter och intensifierar, med stöd av statens aktörer, det arbete som sedan länge bedrivits, för att ge företagen stöd för kunskapsbyggande, introduktion, kontaktskapande och marknadsföringsprocesser.

SOFF är tillsammans med Utrikesdepartementet (UD) huvudman Samverkanskontoret på Sveriges ambassad i Washington DC. Grunden för enheten har breddats och stabiliseras och dess strategiska inriktning styrs numera med en förnyad ledningsform. Detta sker i nära samarbete med UD:s främjarverksamhet och kontoret finansieras också tillsammans med UD.

Förändringen innebär, förutom en mer samlad strategisk inriktning och ekonomisk stabilitet, framför allt att enheten har blivit ett tillgängligt verktyg för alla SOFF medlemsföretag som har intressen i, eller vill lära sig mera om, förutsättningar i USA.

Team Sweden

SOFF eftersträvar ökad samordning med staten för marknadsarbetet på den internationella försvarsmarknaden.

I detta ligger även en önskan att medlemsföretagens prioriterade exportmarknader kan presenteras för FMV, UD:s främjarverksamhet och Business Sweden men även för Regeringskansliet. Därigenom kan en årlig planering som omfattar bland annat statliga/industri delegationer till och från Sverige, internationella utställningar, statssekreterarbesök och industriseminarier koordineras mellan myndigheter och industri.

SOFF:s uppfattning är att en samlad industriell målbild i stor utsträckning underlättar och möjliggör detta och att det därför är angeläget att föreningens inledda process kan vidareutvecklas och förädlas. Redan påbörjade dialoger med framförallt UD och FMV stärker också bilden av att detta är ömsesidigt önskvärt och genomförbart.

För att utröna vilka marknader och kundländer som upplevs vara mest relevanta sammanställer SOFF medlemsföretagens uppfattning i marknadsarbetet. Det sker vid Marknads- och strategikonferensen och följs vid behov upp med ytterligare enkäter under verksamhetsåret.

Samhällssäkerhet

Området samhällssäkerhet har varit ett betydande expansionsområde för många säkerhets- och försvarsföretag under det senaste årtiondet. Detta är till del en konsekvens av en höjd hotbild bland annat på grund av terroristangreppen i USA den 11 september 2011. Men det är även en reflektion av den allmänna ekonomiska välståndsutvecklingen som ger ett ökat behov av att skydda olika former av handel och flöden.

Den totala världsmarknaden inom samhällssäkerhet bedöms ligga kring 450 miljarder kronor med en årlig tillväxt på cirka åtta procent. Den största tillväxten finns inom statliga myndigheter följt av näringslivet. Samtidigt är området omfångsrikt och det finns i dag ingen enhetlig definition på vad som menas med begreppet inom industrin, myndigheter eller akademi. Detta utgör i sig en utmaning för området både ur ett analytiskt perspektiv samt från ett affärsområdesperspektiv. Den svenska säkerhetsindustrin bedöms ha mycket starka kompetenser framförallt inom områdena sensorsteknologi, interoperabilitet, kommunikationsteknologi och cybersäkerhet.

För säkerhetsindustrin är den avgörande förutsättningen för deltagande i teknik- och kunskapsutveckling att industrin har förmåga att utveckla och producera produkter och tjänster som motsvarar behov på en global marknad. SOFF är öppen för nya medlemsföretag som är aktiva inom detta område och flera av de större medlemsföretagen har affärsdivisioner eller dotterbolag som är helt inriktade på detta segment. För SOFF:s medlemsföretag finns det en utvecklingspotential i att kunna använda synergier mellan olika militära och civila applikationer inom detta verksamhetsområde och verka bredare i takt med samhällsutvecklingen i övrigt.

SOFFs små- och medelstora företag

Små- och medelstora företag utgör många gånger hjärtat inom innovationsområdet för det säkerhets- och försvarsindustriella området. Genom att använda sin storlek fördelaktigt har de kortare omställningstider och större flexibilitet än större företag och därigenom bättre förutsättningar för att identifiera möjligheter i ny teknik och nya affärsområden.

Samtidigt utgör säkerhets- och försvarsindustrin en kapitalintensiv bransch som agerar inom ett kraftfält av politiska och kommersiella påverkansfaktorer vilket höjer tröskeln för marknadspenetration för små- och medelstora företag. Flera av de större säkerhets- och försvarsföretagen har också utvecklat ett starkt beroende av mindre företag i underleverantörsleden vilket innebär att det föreligger ett starkt gemensamt intresse av att SOFF utvecklar en dynamisk agenda för små- och medelstora företag, då både i en nationell och internationell kontext. Exempelvis ska SOFF i högre omfattning verka för att företagens tillträde till svensk kund skall ske på lika villkor liksom deltagande i den nationella dialogen, representation på Försvarsföretagsdagarna och i  aktiviteter med andra länders branschföreningar.

Innovationsupphandlingar

Upphandling i konkurrens, i enlighet med Lagen om offentlig upphandling (LoU) eller Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) är om de görs rätt ett effektivt sätt att säkra leveranser på kravställd nivå till lägsta möjliga pris.

En alltför utbredd upphandling kan under vissa omständigheter få negativa konsekvenser för produktutveckling. Det kan därför finnas anledning att i vissa fall överväga användandet av innovationsupphandlingar. Detta är återigen ett område som skulle innebära att en stark kravställande svensk kund, inte bara påverkar sin egen försörjningskedja i rätt riktning, utan därigenom samtidigt stärka och säkerställa svensk konkurrenskraft. Detta i sin tur, utgör ett värde som bland annat tillfaller den svenska försvarsförmågan i form av en stark försvarsindustriell bas som utgör en närhet ur ett försörjningsperspektiv samtidigt som den utgör en konkurrensparameter gentemot andra leverantörer.